konsten att måla in sig själv i ett hörn

jag har varit så trött att jag bara vill sova eller gråta. men saker ska göras. alldeles för lite blir dock gjort när slöheten regerar. men jag tar mig genom dagen. går inte och lägger mig. har mer att göra. inget avancerat egentligen. men allt tar sån tid när jag är trött och har tid. jag vet att övertröttheten kommer så småningom. självklart kommer den. tröttheten blir som bortblåst. när den kommer åter så gör jag om samma misstag som tidigare. låter mig fastna i något och stannar uppe och erkänner inte den nya tröttheten förrän det är för sent. imorgon, eller ja faktiskt idag, ska jag ta tåget vid halv sju. jag kommer att vara trött imorgon också.

kanske är det tröttheten som gör att jag tänker tankar som jag vägrar erkänna. det har gått för lång tid. jag är värd mer och vinner inget på att älta. promenerar in till stan. funderar på hur jag både kan fasa och hoppas på att träffa olika personer. går och önskar att någon skulle komma fram till mig och röra mig. någon som känner platser på min kropp som jag aldrig sett. någon som kan fylla mig med andra sorters känslor.

letar present. mamma pratar med jobbrösten. har inte tid. vi ses imorgon. våra schema tycks aldrig stämma överens. senare ringer syster upp. jag är för trött för att prata och lämnar samtalet efter att nästan bara ha klagat. jag vill inte vara den som bara klagar. den som gör andra trötta.

solen har lyst idag. imorgon ska jag träffa min nya brorson för första gången. längtar. hålla bäbis. prata. värmas. på torsdag får jag gå på marknaden. traditionen. se hur allt folk samlas i stan för att titta på folk och köpa onödiga pryar. jag ska köpa marknadsnougat. på fredag samlas massor av fina vänner på ön med masonitstugan. det kommer bli fint. sen helg med familjen. hoppas på alla barnen. biltur på söndag och justin på måndag. sen? jag tror att jag kan göra något bra av denhär sommaren.