21 oktober 2007

klart jag är full

eftersom jag är så vidrig på att vara jag, skulle jag inte kunna få byta? en månad åtminstone. bara för att se. kanske lära mig något. det kan väl inte bli sämre i alla fall? ok. klart det kan. men för att förhindra just det, skulle nog ett byte vara det bästa.

5 kommentarer:

frida sa...

jag fattar inte. vaddå "vidrig på att vara jag"? du är är skitbra på att vara du och ingen annan skulle göra det bättre!

Tina sa...

haha, så är det såklart. logiskt sett skulle det ju inte vara jag annars. men du vet, ibland blir man trött på sig själv. för mycket av samma. så man får väl se till att variera sig.

Anonym sa...

så känner jag också ibland, men jag tror att jag skulle vara ännu sämre på att vara någonannan och känna att jag förstörde för den personen också (för det är just att jag är så raserande eller kanske snarare ickebyggande som är så frustrerande) om du förstår hur jag menar. egentligen ville jag bara skicka en kram. kram.

Tina sa...

becca: tack för kramen. tror jag förstår hur du menar.

tänker på Åsa Nilssones bok Smärtbäraren (?, har bara läst en liten del av den hos min syster) där huvudpersonen går in och tar över andras kroppar för att reparera problem. även om jag faktiskt tror att jag kan styra upp ganska mycket själv, så kan själva tanken på att slippa locka. man undrar om det verkligen kommer vara värt slitet och tänker på att det ofta är lättare att ge andra råd än att göra något åt sitt eget.

Anonym sa...

jag läser knappt (blir bara någon, ett par böcker om året om jag inte har möjligheten att vara utomlands och ligga på en strand, då blir det fler). och åh, jag tycker verkligen så mycket om den boken, läste den för något år sedan. jo det är på något sätt lättare att se hela vägen ut när det gäller någon annan än sig själv.