20 augusti 2007

stafettsamtal

jag tänker åt andra nästan jämt. utan att tala om det naturligtvis. resultatet blir sällan särskilt smickrande för någon part. men det är så svårt att låta bli. det händer ju faktiskt också att det blir bra samtal i mitt huvud av allt tänkande. vilket i och för sig kan leda till att jag tar saker för givet när samtalen följs upp med riktiga samtal. så det vore säkert bra att sluta. egentligen.

en ny vänskap visar sig vara en sån där vännen ringer mig bara för att tala om att han sett en perfekt lastkaj. när jag leende fortsätter städa toaletten tänker jag att saker kanske kunde ha gjorts enklare om jag följt planen. men men. en vän byttes mot en annan. det blir säkert bra även om den som blev bortbytt inte hört av sig på två dar. inte för att jag räknar eller tänker åt honom eller så. nä, nä. absolut inte. det finns säkert en fullt rimlig förklaring. o förresten tar vi det ju lugnt. inget är lovat. bra så.

en fd arbetsgivare tyckte alltid att jag började prata om saker på ett så konstigt sätt. helt appropå. jag förstod aldrig hur hon menade att man skulle göra istället. kom bara att tänka på det nu. hm. tur att man växt, blivit större och klokare, utvecklats liksom.

4 kommentarer:

Lina sa...

jag gillar så ditt sätt att skriva. ditt rakt på sak. dina frågor. dina slutsatser som oftast leder till nya frågor.

Tina sa...

"rakt på sak" gör mig mycket glad. ibland blir jag frustrerad över att det alltid slutar med nya frågor. men samtidigt känner jag faktiskt att jag faktiskt kommer fram till mycket genom att skriva. härligt att du gillar det.

frida sa...

vad mycket lättare det skulle bli för mig om du berättatde vad du tänkt åt mig. kan vi inte göra så i fortsättningen, du tänker och jag verkställer?

Tina sa...

mps: hm, är inte helt säkert att det skulle funka eller att du skulle gå med på det. :)