Ni får ursäkta, ni lärare som enbart jobbar med elever och inte med barn. Fast om ni känner er träffade av nedanstående är ni välkomna att ta till er. För efter en termin med en fot på förskolan och en i skolan har det byggts upp en del som behöver sägas. Då endast en mening slapp ut efter en kollegas klagan över arbetsuppgifter hon inte tyckte borde vara hennes fortsatte så klart konversationen i mitt huvud och en del av det släpper jag ut här. För när jag sagt att jag tycker att de, dvs lärarna, allt kan ha mycket att göra men också ibland kan vara lite bortskämda. Och kollegan svarat att "man kan inte jämföra arbetsuppgifter" varefter en annan kontrat på ett sådantdär överslätande sätt som vuxna gör när de inte orkar ta diskussionen med ett barn som de inte tycker förstår riktigt vad det handlar om. Då fortsätter jag genom att säga att en jämförelse inte alls är orimlig. För vi på förskolan är utbildade pedagoger med uppdrag att utforma en pedagogiskt meningsfull verksamhet för barnen. Och att vi ständigt får ta tid från uppdraget för att istället plocka disk, städa och fixa är lika illa som när lärarna på skolan får kringuppgifter. Skillnaderna är att vi förväntas göra det utan protest, har lägre lön, sämre villkor och förväntas anpassa oss efter lärarna när något gemensamt ska planeras. Vår status är klart lägre, precis som så fritidspedagogernas och servicepersonalens. Och visst är vi delvis delaktiga. Vi låter det kännas och böjer oss för sådant som alltid gjorts.
Så var det sagt, eller i alla fall skrivet. Fortsättning följer tills vidare innanför mitt pannben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar