Cyklande hem en dag. Tänkande som vanligt. Stora barn, sk ungdomar, närmast i tankarna. De har börjat på sina projekt. Fått ordet Gränser och översatt det till sitt eget. Första gången jag provat på riktigt vad som under utbildningen planterades och gödlades i sinnet. Första gången jag vågat. Första gången med stora barn. Inte riktigt första gången för dem. Men första gången för oss. Var det hamnar återsår att se. Men efter en första lektion känns det redan bättre än det mesta andra. Så jag rusar till framtiden då fria, undersökande projekt, varvat med inspirerande övningar och förberedande uppgifter, tar nästan all plats. I arbetet med de små barnen har det redan flyttat in. Med finaste kollegan. Med Reggio nära i tankarna blir det lättare att ge det plats. En kostym att växa i.
På väg ut ur salen på HDK några dagar senare, ser jag lappen med Gränser. Hon som kommer nästa vecka, har hon gjort vad de stora barnen gör?
3 kommentarer:
Låter som ett roligt projekt. Hoppas det går bra och att ungdomarna hänger på.
Ja, det tror jag de gör. Välja själv när man är tonåring är sällan fel.
Funderar på om jag också ska köra med "Gränser" i vår fria illustrationsuppgift i Estetisk verksamhet. Använde det på en annan gymnasieskola där det fungerade bra.
Skicka en kommentar