tillbaka för att komma framåt

för drygt tre och ett halvt år sen startade jag här. så sitter jag i samma lokaler som då och det pratas om process-skrivning i bloggosfären. grannen frågar och jag förklarar. kollar listan på böcker och konstaterar att den första redan ligger i bokhyllan. ritar samma sko som jag gjort förr och som mina elever fick göra förra veckan. får uppgiften som jag redan startat med samma elever utan att veta om det. känner mig som en sann produkt av min utbildning. ja, jag gjorde analyser med de andra eleverna och ateljén på avdelningen finns där tack vare mig. funderar på om det är värt att skilja mig från det jag lärt. om det går. känner mig tjock om benen och är förbannad över att jag inte lärt mig kräva lönen för det. lugnar mig själv med att livet förhoppningsvis är långt. ser mig omkring känner att jag kan mindre, lika mycket och mer än många. kollar klockan och kalendern och väger min tid.