piffism

maj. allt på sin spets samtidigt skapar röra som kommer redas ut, frågan är bara hur. det skulle mitt inlägg handla om. det svårfokuserade på jobbet. men så ångrar jag mig. för för några av barnen vibrerar luften av spänning. för några har skolan varit en plats sinnet längtat efter länge. det har krupit ut i kroppen som inte längre kan sitta still och lyssna på förskolesamlingar. för dem börjar det största och mest spännande som de varit med om i deras sexåriga liv. för andra är det lite mer läskigt. det okända. och de undrar förmodligen hur de ska reda sig där bland alla STORA barn. iver och nervositet får dem alla att lysa. den samlade spänningen skulle kunna försörja hela landets energibehov. att få vara den kända tryggheten som ger en varm blick när det behövs vid första besöket i nya klassrummet är en ära.