Som blivande kulturtant känner jag mig nöjd. Efter torsdagens konsertförsök lyckades ändå fredagsteater, lördagsmuseum, söndagsateljé. Och däremellan har både en del av mina och kärlekens vänner hunnits med. Våren, vädret eller kärlekens arbete. En positiv rastlöshet har infunnit sig. Och jag undrar var den tar mig härnäst. Förundras över de möjliga vägarna den bygger i mitt huvud. Och fastän tyget brast i morse kan jag glädja mig åt görandet. "Processen är det viktiga, inte produkten", som jag mässar på jobbet efter nio terminers studier. Hör mig tala och upptäcker att vissa delar inte kan undvikas. Fastvuxna i sinnet. Fast jag väntat mig att det skulle ta åtminstone två år innan allt sjunkigt in och gör verkan.
3 kommentarer:
åhå! vad fin! jag behöver gå på loppis och hitta färgglada vårklänningar!
Tack, tack. Omsydd, men behöver lagas igen. Mer klänningar behövs! En jakttur i helgen kanske?
i helgen är jag i den blåsiga staden. kanske går på jakt där. vi får ta en annan loppisdag när jag är i stan.
Skicka en kommentar