Tvättkväll. Sängen luktar inte av någon. Inte ens av mig. kanske som Grumme-tjejen. Hon med tofs o rosa strumpor.
O det har bakats fyra sorters kakor, jag smakar tre. Men det räknas inte om de försvinner medan de görs.
Jag tänker att jag är en sån som minns. Sånt ingen tänker man ska minnas. Att det finns en fin sida i det också. Minnas colaflaskorna av glas, men inte vilket land vi var i.
Jag tänker mig att jag ska bli en sån som säger sanningar. Mina. Några andra vet jag ännu mindre om. Hitta en annan stolthet. Jag tänker mig att jag redan har börjat. Avsluta en sak innan jag påbörjar nästa. En ambition är en början. Visst?
2 kommentarer:
ja, visst. det är en början, och en början kan få en fortsättning. härligt att du har börjat.
(jag tar alltid åt mig av kommentarsuppmaningar, för jag är allt för dålig på att kommentera de bloggar jag läser, och sen jag började läsa via rrs och reader har det blivit ännu värre. därav dagens kommentarsgalore).
kram
ja, det känns lovande liksom. kanske är det bara jag som märker skillnaden, men det räcker.
(sanningen är att jag också är lite för dålig på att kommentera egentligen. det går väl i vågor antar jag. man kan läsa andras o beröras utan att kommentera, fast det är svårt att tänka att andra gör detsamma med ens egen)
Skicka en kommentar