
ibland vet jag inte om det är tragiskt eller vackert att så många av oss letar efter någon att dela livet med. om det är det vi gör.
om man har lätt för att gråta, betyder det att man skrattar lättare också?

det finns en bok som i många år var min favoritbok. jag får för mig att den säger mycket om vem jag var eller önskade att jag var. jag känner ingen annan som läst den fast jag är säker på att den legat långt upp på försäljningslistorna en gång. kanske säger den inget om vem jag var.
jag känner mig utskolad. det gör det så mycket lättare. och jag har bestämt mig för att ta med det bästa.
jag går igenom block och lösa papper från terminen. hittar tankar jag tänkt, bilder jag gjort. det är som om jag inget vet om vad som varit utan spåren. det finns ingen ordning. emellanåt blir spåren vackra tillsammans. jag är inte säker på att jag vill sortera dem
jag hittade en av miniskorna till din skos reklamkampanj i våras. den ligger fortfarande på mitt nattduksbord.idag har vi suttit i skuggan. vi har läst bryåkratiska ord om något som kan bli det bästa. vi ska göra vår egen tant att komma och arbeta hos. krypa in och göra egna krypin inuti. sen ska vi skapa, utvecklas, utbyta. som att vara i tomteverkstan på julafton. en egen ateljé tillsammans.
jag vet inte om bilderna jag gör är av någon betydelse. men jag vet att det betyder något att jag gör dem. det är viktigt.
2 kommentarer:
o dom är så fina.
bilderna.
åh. såg kommentaren först nu. men måste svara. för jag blir så glad.
Skicka en kommentar