på en natt har jag lyckats berätta mer än nånsin förut. o jag har frågat om sådant jag aldrig trott att jag skulle vilja veta. en sån natt då sömn kändes överflödig. ändå vaknade jag mitt i den skönaste sömnen utan minsta vilja att stiga upp. men någon med mer förnuft än jag fick mig ändå att börja dagen
på väg till skolan försökte jag gömma leendet. försökte komma på hur man rör sig bland människor. försökte dölja det som måste varit uppenbart; att jag inte riktigt var där, men ändå var mer närvarnade än vad jag varit tidigare.
vi talade om förlåtelse och jag tänkte att jag förlåtit mig själv för nästan allt nu. att det är därför jag kan berätta allt utan att tycka det är för mycket. men jag vågar tro att att det inte bara handlar om mig.
hemma försökte jag landa. men ruset var kvar och gjorde det omöjligt att reflektera. så när tröttheten ändå tog ut sin rätt vågar jag ändå inte kalla det något annat än bra
8 kommentarer:
spännande. härligt att bo så nära och dela del av rus på balkong.
delar liv liksom. får mycket mer av allt. kanske blir det lättare att förstå då. eller svårare...
vad härligt tina! du är värd all lycka!
tack snälla du. det är du me!
Gott tjejen! Inget är härligare än att vara i ett rus när det är vår! Kram!
så sant. Kram
hej signe.
lyckades segla till din blogg. du skriver så vansinnigt bra. så almängiltigt o mänskligt. jag har addat dig på blogg. hoppas det är ok.
mvh
frida
www.window.webblogg.se
tack!
naturligtvis är det ok. jag addar folk utan att fråga nästan jämt.
Skicka en kommentar