utveckling yeah!

Det är svårt att få något gjort när man inte gör något. Det säger sig väl själv, men ibland glömmer jag ändå bort det. Nu rör jag mig framåt och omgivningen ser inte längre lika läskig ut. En dag som denna kan jag inte låta bli att göra vissa liknelser mellan livet o vädret. Det går liksom inte att göra något annat. För när man går ensam i snön kan ingen säga att man går fel väg. Då riktmärken saknas känns det mer tillåtet att trampa upp en egen väg. Samtidigt vet man inte var djupen finns förrän man sätter foten i dem. Det gäller att bara gå på och hoppas att man missar dem.

Det finns kurslitteratur som inte får mig att somna. Har ännu bara läst lite mer än ett kapitel men vet redan att jag älskar Människonära design. Måste genast göra lite reklam för den. Sedan jag skaffade digitalkamera förra hösten har jag svårt att tänka mig ett liv utan den och varje gång jag plockar fram min mobil blir jag liksom lite lyckligare. När jag så läser om hur personer med svårigheter som de flesta av oss slipper påverkas av teknik och design runt dem påminns jag om ett annat perspektiv. Berättelsen om Emil som efter mötet med en digitalkamera kan skapa minne, refrensram och berätta får mig att hylla allt vad design och teknik heter. Begreppet prylfixerad får en ny innebörd. Listan på saker som gör min vardag lättare är ganska lång. Nu ser jag de sakerna ur ett nytt sätt. Länge leve tekniken, designen o allt annat "ytligt". Allt är inte gott, men världen ser lite ljusare ut.