10 februari 2007

Har blivit rädd för bilder, mina bilder. De är för nära. Jag gör för lite. Vill gömma det jag gör. Tänker istället bara texter. Skriver bara texter. Det är väl det att stå för mitt som spökar igen. Som vanligt. Som alltid. Det är lättare att skriva bort ord. För mig.

Men jag har börjat närma mig. Smyger in bakvägen. Leker bara. Vill inte Vågar inte göra något på allvar.

Med Speed, Uggla, ostbågar, cider och House of Franke samlat vågar jag mer.


Det är nästan ingenting, men ändå något.

Tanks

6 kommentarer:

Anonym sa...

åh

leran!

Tina sa...

jepp. tack igen, den behövdes.

mattiasg sa...

det behöver inte vara allvar.
allvaret kommer sen. när man minst anar det så får allt ny innebörd o allt blir verkligt.

Tina sa...

Jag förstår det nu. Men ibland när man väljer något före något annat känns det som att det måste vara allvar för att man ska kunna rättfärdiga valet. Jag är lite knäpp och gör det helt enkelt lite svårare det måste vara.

Anonym sa...

leran bra. jag måste jobba på den. mina svårigheter blev ännu mer tydliga för mig.

Tina sa...

Lisa: det är koolt när man lär sig om sig själv och vågar